En Pontiac Trans Am -91. Egentligen för ny för att vara klassisk raggarbil ....det är inte ens en raggarbil.... men det var drömmen när jag tog körkort (1991). Också 2+2 säten så man kan bända in familjen, åtminstone tills barnen blivit längre.
Helt nyrenoverad 350 (355) tpi & TH700
Helt rostfri, ospacklad och nylackad till samma svarta originallack.
Något jäkla stenhårt performance package som betyder att den inte har fjädring. Allting rasslar charmigt i kupén så fort man råkar köra över någonting med en storlek över 2 cm.
Usel väghållning på allt utom torr asfalt. Det går knappt att köra rakt fram på grusväg.
Har naturligtvis redan köpt delar för typ 40-50 papp. Rullvippor, headers, komplett och tidsenligt lingenfelter insug (och ny generator samt styrsnäcka + hjulinställning). Vill bara göra "yttre" förbättringar och inte riva isär en ny motor. Toppar och kamaxel mm får bli en framtida åtgärd. Sedan har jag plockat bort en icke fungerande AC och (fungerande) farthållare. Sånt strunt använder man ju ändå inte. Syftet är att ryka och prutta fram i söderort, inte cruisa bekvämt.
Kul ändå med en lastbilsmotor i en bil på ~1700 kilo. Original har den 240 Hp och 460 Nm och med extragrejerna kanske den lyckas med 260-270 Hp och ~480 Nm med en liten uppflyttad effektkurva? Tänkte åka och få den tune:ad hos en snubbe i Huddinge nästa vår, så den får rätt blandning, förtändning och inte skickar felkoder bara för att jag har ändrat lite grejer.
Går att köra snällt i motorvägsfart på 1.1L/milen men vanligtvis gör man ju inte alls det. När jag pruttar fram här i krokarna runt Ålvsjö tycker jag att soppamätaren bara sjunker som en sten, MEN, jag räknade vad den drog när jag körde hem den från västkusten och då slutade det på 1.08L/milen
Det är inget spontant inköp. Har trånat efter den där jäkla bilen i 31 år